Livet, precis som det ska va.

Klev nyss in genom dörren hemma, näsan är lite rödfrusen, örsnibbarna likaså, man känner sakta men säkert hur blodet börjar rinna tillbaka i fötterna och det börjar kittla sådär läskigt skönt, man är alldeles syrechockad och soffan känns skrämmande lockande.

Detta förklarar den underbara känslan av att ha tillbringat dagen på skotern, ett riktigt as som min kära kusin införskaffat. Det var längesedan jag kände mig så pigg och upprymd av att bara få sitta där, hålla i sig (hårt), och bara följa med i skoterns underbara guppande.
Insåg dock att skillnaden på nya och gamla skotrar är ganska stor. Jag som är van farfars gamla skrothög som för mig ändå puttrar framåt i ganska bra fart insåg nu att det är farten, pirret i magen som gör hela upplevelsen samtidigt som det är skrämmande hur lätt man kan kastas av, jag flyger ju seriöst runt som en vante i varje gupp och sväng på det där monstret.
Men underbart är det och trots skoterlukten, som för mig är den underbaraste doft på denna jord, men som andra hatar så känner man sig så himla lätt å fräsch när man kommer in och får ta av sig alla tunga kläder och skor.
Det är livet som det ska va de.