Folk säger hela tiden att "våld löser ingenting" men jag har på senare tid märkt att nånting som däremot funkar riktigt utomordentligt är ilska. Är man tillräckligt arg så kan man baske mig lösa det mesta!
Människor som verkligen känner mig vet nog efter egna erfarenheter att jag inte fungerar så bra under stress. Eller jo det är egentligen då jag fungerar som bäst för det är endast då jag får saker gjorda men, och sanna mina ord, man vill inte vara den som kommer i min väg när jag är stressad för risken är vääldigt stor att man får sig en snyting om man bara skulle råka andas lite för högt i min närvaro just då.
I vanliga fall är jag en sån person som ofta tänker, "aja det löser sig", eller "det är deras problem, DOM får lösa det" och sen går jag bara runt och är förbannad och gnäller utan att ta tag i problemet och hoppas att dom ska se blixtrarna som kommer ut från mina öron och inse själva att "oj, så här kanske vi inte kan göra". Men idag har jag släppt alla förhoppningar om att nån söt liten slags ande ska föra vidare mina ilskna tankar till dom som förstör min dag och få problemen lösta.
Jag har istället för det första ringt till bredbandsbolaget som så snällt fick för sig att skicka en fin liten faktura på 1300 kronor för att dom anser att jag borde skicka tillbaka reservmodemet som jag fick under tiden dom strulade med mitt riktiga. PROBLEMET ÄR BARA ATT JAG ALDRIG FICK DET DÄR FÖRBASKADE MODEMET! jag fick inget jäkla modem överhuvudtaget, TRE månader och SJU arga samtal senare damp det äntligen ner ETT modem i brevlådan, ett INTE två!! och till råga på allt så var jag ändå tvungen att betala för de tre månaderna jag inte fick användning för modemet.. Så nu fick jag damp när dom försöker kräva mig på ännu mer pengar så jag ringer dit, heeelt utan röst för jag är hes utav bara sjutton, skäller ut en stackars simon som får ta all skit för all tidigare strul också och framför klart och tydligt att jag inte tänker betala ett öre för ett modem som jag inte sett röken av. Punkt slut!
Vredesutbrott nummer två kom när dom förbaskade byggsnubbarna som planerat att byta fasaden på mitt tragiskt fula hus ända sen OKTOOOBER får för sig att "nämen vi skiter i det här för tillfället och skjuter på det en månad". Problemet är bara att enligt min matte så, om man planerar att börja sista oktober, bygget tros ta ca fyra veckor, man skjuter på det en månad, så borde man väl ändå vara klar innan januari eller är jag helt ute och cyklar då?! ja uppenbarligen! för dom tyckte i alla fall att det var heelt okej att förlänga den månaden ända tills igår, IGÅR!! kunde dom inte ha haft sin lilla kafferast bara typ treee dagar till! det är nämligen så att dom ställt upp en jämarns byggställning alldeles utanför porten, UTANFÖR PORTEN!! huuuur har dom tänkt sig att jag ska kunna ta mig ut med mina möbler då när jag knappt tar mig ut själv, man måste för tusiken gå sidledes längs med husväggen för att ta sig förbi den!!
Men nu på morgonen så lyckades jag samla ihop och kontrollera min vrede tillräckligt mycket för att gå ut och försöka ta ett väldigt moget och samlat samtal med en av dessa gulklädda pajaser. och sii på tusan! det gick, ställningen är redan flyttad, JIPPI!!
såja nu är det slut på ilskan, nu strålar solen i kropp och själv även fast den lyser med sin frånvaro utanför fönstret. Klart slut!
