Krossad

Det va precis det här som gjorde att jag inte sökt tidigare, varför jag bara skjutit upp det och låtit det nästan falla i glömska. För att slippa få förhoppningar och längta, längta, längta så hiiimla mycket och nästan börja tro att man kan klara det. Bara för att en vacker dag (och det typiska är att det verkligen är en vacker dag, solen lyser och det är plusgrader) vakna upp och få beskedet att det jag drömt om så länge bara fortsätter vara en dröm. Tillbaka där det började..
Det är en hemsk känsla! jag vet att det va stor risk att det skulle gå såhär och jag var verkligen inställd på att inte klara det men känslan när det verkligen händer, när det står svart på vitt att man inte är en av de utvalda, går inte alls att föreställa sig.
Jag ville det ju så gärna..