Tuff dag på jobbet!

Ibland tycker jag att det är riktigt svårt att veta vad man egentligen vill göra. Speciellt en lördagkväll som denna. Jag skulle göra vad som helst för att bara få umgås med mina älskade girlies, som jag för övrigt saknar enormt mycket, precis som vi gjorde förr i tiden. Men samtidigt så känner jag mig som en riktigt gammal hagga som bara vill sitta hemma och stirra in i en vägg. Önskan och längtan finns där men orken är bländande frånvarande..

Jag vet inte om det bara är jag, kanske beror det på att jag har flyttat och att det faktiskt inte va så oväntat men jag känner bara att det är läskigt hur ensam man kan känna sig trots att man har så himla mycket folk runt omkring sig som man ändå vet alltid kommer att finnas där. Jag vet inte.

Oväntat, svammel som vanligt men det är bara ett tecken på att jag är tillbaka, i bättre svammelform än någonsin.

Men till någonting någorlunda vettigt då. Jag längtar så oooerhört till snön. Den underbart vackra, glimmande snön. Jag går runt och fryser dygnet runt nu för tiden och längtar ändå till den riktiga vintern när det blir ännu kallare, är inte det lite skumt så säg. Kanske beror det på att den vita snön har en värmande effekt. Det blir ljusare och tillvaron känns inte längre lika grå och trist, man kan med gott samvete svepa in sig i en enorm halsduk och med mössan neddragen över öronen och toppen på moset är den underbara röken som kommer när man pratar i vintervädret. Love it!!